Skolsociala frågor
Skolan ställs inför allt större krav och förväntningarna är höga på vad man skall klara av att hantera och åstadkomma. En fråga vi alltmer möter i vårt arbete med skolpersonal är:
Hur skall vi få tid och kraft över till det pedagogiska arbetet?
Genom de erfarenheter och den kunskap vi erhållit, vill vi lyfta fram några perspektiv som har stor betydelse för hur skolan som organisation utvecklas.
- Skolans grundidé, skolans ledstjärna – delar kollegiet en gemensam syn på vad skolan står för?
- Hur ser skolans organisation ut, är ramar och regelverk tydliga? Hur tar vi hand om varandra, hur ser vårt kollegiala samarbete ut? Är kollegiet en kraftkälla?
- Hur ser dialogen med omvärlden ut, hur möter/hanterar vi behov, förväntningar och krav som kommer från föräldrar, myndigheter/samhället?
Man kan se på en organisation/verksamhet som om den vore en individ. Som individer går vi alla igenom olika faser i livet; vi kommer ibland till vägskäl som innebär att vi bör stanna upp och fundera över vilka erfarenheter man har gjort och fråga sig, ”vart är jag på väg, vad behöver jag förändra i mitt liv”?
En verksamhet behöver också stanna upp och fundera över erfarenheter och vilka nya steg man vill ta.
Varje skola/verksamhet är unik och har sina speciella förutsättningar.
Sina möjligheter och utmaningar.
I vårt arbete möter vi varje verksamhet utifrån de frågor och behov som den möter i sin konkreta vardag.
Elevvårdsarbete
När ett barn/en ungdom ”ballar ur” i skolan, är stökig på gator och torg eller är i ständig konflikt med familjen, är inte detta bara ett problem för den unga själv utan även för omgivningen. Familjen och skolan som utgör den dagliga basen för den unge blir hårt prövade och risken för att uppgivenhet skall sprida sig är påfallande stor.
”vi har försökt allt och inget hjälper”
”alla dessa möten och ingenting händer”
”när får vi tid för tanke och reflektion?”
”vad gör de andra egentligen”
I mötet med barn/ungdomar, med föräldrar, kollegor, andra professionella och inte minst i mötet med mig själv, gömmer sig både möjligheter och svårigheter till utvecklande dialoger.